A SAD STORY


FOTO: DAVID JOHNSON
KAMERA: SONY ALPHA 290

Hej, hej!
Vad gör ni nu då? Jag kom från middags bordet. Jag åt en god liten kyckling med paprika sås med ris och gelé.
Min TV står och skrålar för fullt. Det är MTV. Bland den bästa kanalen ever. Iallafall. Nu låter jag väl lite amatörlig (stavning?) Men jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Känner bara för att skriva av mig lite. Fast det lär jag väl få hålla på med i skolan. Men jag tänkte skriva lite om min hund. Vi var tvugna att avliva henne i somras förra året.
Så, jag skriver en liten text till henne som minne.

"Lilla kära du! Du kommer alltid att vara med mig. I mina tankar! Jag kom ihåg när jag och mamma gick in med dig till veterinären och hon tog sprutan och stack den i dig som en liten nål. Du visste inte vad som hände... Du rörde dig inte. Du bara gick runt den lilla mattan, till slut så föll du ner på golvet och började snarka. Sömnsprutan hade då börjar verka. Jag kom ihåg att jag började gråta när du föll ner på golvet med ditt söta lilla huvud och du låg helt still. Senare kom veterinären in igen. Och gav dig den andra sprutan. Sprutan som inte gjorde att du skulle vakna. Det var hemskt! Senare kom hon igen och kände lite på din mage och sa att ditt hjärta hade slutat slå.
Sen fick vi ta farväl av dig. Och sedan gå ut genom dörren och se dom andra stänga den bakom dig. Och jag fick aldrig se ditt söta ansikte igen. Inte din fina och lena päls. Jag skulle inte få några slickar på morgonen när jag vaknade.

Dagen efter åkte jag med på en Ålandsbåt och fann mina svaga punkter. När vi satt inne i matsalen och åt kom det en tjej, men en hundvalp som bara vara några veckor gammal. Och då fick jag gömma mig bakom min tjocktröja och försökte hindra folk från att se mina stora tårar. Sen var det blå himmel och när jag tittade upp mot himlen och då började jag också stor gråta.

Dagarna gick ganska snabbt efter det. Men jag vet att det var bäst för dig. Du skulle få slippa lida. Och du skulle antagligen inte ha överlevt sommaren. Du skulle ha lidit i ungefär 10 veckor. Vilket ingen av oss ville.
Godnatt och sov vidare. Jag älskar dig MOA! <3











Kommentarer
Postat av: Elin

Ne vad sorgligt!! :(

svar: Tack så mycket!

2011-04-03 @ 18:33:29
URL: http://ennelin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0